/// Lussenatta, ur en nattvandrares...

Lussenatta, ur en nattvandrares perspektiv

Vi har aldrig nattvandrat och var lite spända inför vad som väntade. Vi samlades i lokalen vid tiotiden och polisen gick igenom sin strategi inför kvällen. Man kände sig som deltagare i serien ”112-på liv och död”. Stabila poliser som professionellt tar sig an sin uppgift.

"-Vad gör vi här?" "-Hoppas vi klarar det."

Vi tog på oss reflexvästar och laddade med plasthandskar, plåster och ficklampor och gick mot Fokus. Vi var ju ändå några stycken och skulle gå tillsammans.

På vägen stötte vi på flera glada ungdomar som skulle fira Lusse på Fokus. Vi hejade och pratade lite med några, men de hade inte tid för oss. De ville festa och vara med sina kompisar. Det var fantastiskt att se hur de hade engagerat sig i sin utklädsel. Vi hittade Mario Bros och hans kompisar, tre fantastiska glödlampor, en godisautomat, en glass och Svamp BoB fyrkant, bland badrockskillar, ishockeyspelare, pingviner och Cheerleaders. De var en härlig blandning!

Väl på Fokus började vi verkligen nattvandra. Vi hejade lite avvaktande på alla andra i reflexvästar och kollade så alla vi mötte mådde bra och de såg ut att ha roligt. Det kändes som om de blev glada när vi kom. Vi var som deras maskotar, som skulle ta hand om dem om de hamnade i knipa. ”–Åh, är det ni! Kul att ni är här! Min mamma har varit nattvandrare! Du, jag har tappat min mobil!”

Kvällen var stjärnklar, men ändå mörk. Inte alltför kallt, men när man står still för länge, så blir det kyligt. Då gick vi ett varv och sen ett varv och sen ett varv till. Från Fokus hördes musiken dunka och ungdomarna festade och hade roligt.

När kvällen var slut, kunde vi se tillbaka på en lugn och trevlig kväll och vi hade fått en annan bild av hur det var att nattvandra. Mest trevligt, roligt och ändå med en känsla av att faktiskt behövas. Att man känner med den, som har sett fram emot en rolig kväll med kompisar och där kvällen slutar med att bli hemskjutsad av polisen. Man är ändå tacksam att dom kommit hem ordentligt…

Madde och Maria

PS. Ungdomarna var säkert inte alls lika trötta som vi på fredagen. En del, märkte vi, siktade på att gå direkt till skolan dagen efter. Men vi stöp i säng, och vi snoozade inte ens på fredag morgon, utan stängde av klockan tvärt…Zzzzzzzzzz...

Foto: Tjejerna på bilden har godkänt publiceringen.