22 februari / 2013
Funderingar från 10 000 m höjd
Sitter i köket, i min lilla semesterlägenhet i Nerja, och ute faller ett lätt regn.Kent och jag var rätt trötta när vi kom fram i går på eftermiddagen.
Det enda jag kan säga så här långt är att Nerja är mycket kuperat och att de trappor vi gick för att ta oss ner till stranden tycktes vara mer än dubbelt så många när vi skulle hem igen. Det jag idag delar med mig av är de tankar jag hade när jag satt i flygplanet på väg hit efter att ha hört att SLU i Skara skall läggas ner.
10 000 meter upp
Sitter nu på c:a 10 000 meter och är helt utlämnad till att kaptenen kan sitt jobb.
Det kan han förhoppningsvis och är mån om att ta oss till målet helskinnade.
Det fanns en tid då jag var så rädd att flyga att hela familjen tvingades åka buss genom Europa för att nå semestermålet i Spanien.
Tänker på de anställda på SLU som är utlämnade åt sin "kapten".
Den som inte själv är drabbad kan naturligtvis inte sätta sig in i hur det känns fullt ut, men jag kan ana....
Studenterna som utbildas nu, tycks ju om uppgifterna stämmer, få gå klart sin utbildning i Skara, men eftersom inga löften verkar vara heliga så antar jag att även studenterna känner oro.
Blockering
Under 70 och 80-talet arbetade jag som arbetsförmedlare i Sjuhäradsbygden med många varsel för anställda inom textilindustrin.
Jag frapperades då över att de flesta varslade blev så blockerade att de hade svårt att ta till sig beskedet. Det kanske är så även för de drabbade i Skara.
Önskan
Att hoppas på att beslutet skall ändras är väl ingen idé, eftersom det fattades redan innan utredningen presenterades.
Min önskan och förhoppning är, att alla goda kreativa krafter nu kan samlas, för att skapa något nytt med den kompetens som finns.
Foto Fotoakuten
+ bild från balkongen