12 november / 2015
Starstruck
Nu är vi igång! Första dagens två filmer är sedda! Invigningen är avklarad! Stjärnglansen var total! Jag är starstruck!En komedi i min smak
Jag gillar inte roliga filmer, tycker allt som oftast att dom är ganska osmakliga och rentav tråkiga. Därför var jag lite orolig inför Helena Bergströms En Underbar Jävla Jul.
Bokade biljetter gjorde jag redan första timmen dom släpptes och det var tur för dom tog slut på mindre en tre timmar. Självklart ska jag gå på premiären av höjdpunkten av evenemang i Skara, tänkte jag, och är filmen inte bra så kanske, kanske kan jag i alla fall få en skymt av Helena.
Jag fick full pott! Att prata med, och fotas med en kändis är STORT! Ja, jag är fortfarande starstruck Att höra henne berätta (och prata det kan hon) om sig själv, om filmen och om framtiden var härligt!
Och filmen? Jo, den var bra, riktigt bra! Jag skrattade högt flera gånger och blev berörd vid flertalet tillfällen.
Filmen är en julfilm. Jag har alltid älskat julen och här fick jag chansen att riktigt grotta in mig i lysdioder, renar, levande ljus och granbarr. Härligt!
Älskade att nästan all filmning var gjord i ett och samma hus vilket gjorde att igenkännandefaktorn blev hög och jag hittade nya juldekorationer och annan inredning hela filmen igenom. Kameravinklarna blev effektfulla och det är något jag kan gå igång på i en film. Att se samma rum ur mängder av olika perspektiv. Älskar också farten i hennes filmer. Det är en konst att få ett bra flöde i en film som handlar om relationer - kan lätt bli segt och baktungt.
Bra regisserat och filmat!
Skådespelarna behöver jag inte nämna så mycket om - dom är proffs! Inga Landgre i rollen som farmor är lysande vass och lilla systerdottern har också repliker som känns äkta.
Julvärden på tv är ett kapitel för sig
Jag älskar handlingen när det unga paret ska avslöja sin julklapp inför släkten. Att sen alla har fullt upp med sina fördomar, sina egna relationer och framförallt "hur man ska fira jul" ger ett djup åt filmen. Man både skrattar och känner skrattet fastna i halsen och det är nog just därför som jag tycker den är sevärd. Man känner igen sig i så mycket av sakerna som sägs och görs. Att mammor alltid vill hjälpa till och att alla hamnar i köket är väl välkänt i varje familj? Att man har något att berätta fast ingen verkar vilja lyssna och att Kalle Anka SKA man se klockan tre på julafton.
Fanny och Alexander och Tomten Är Far Till Alla Barnen är två julfilmer jag kan se om och om igen. Bergströms film kommer jag absolut att se igen. Om inte annat så för alla juldekorationer!
Flyktingdrama
Filmen Dheepan är en fransk guldpalmsprisad film som självklart är otäckt aktuell men som inte gav mig mersmak. Skådespelarna är okej men inte mer. Filmningen är lågmäld, nästan en thriller varning med en handling som både är våldsam och psykologisk.
Tre personer (två vuxna och ett barn) flyr från sitt land genom att utge sig för att vara en familj. Dom placeras i en förort till Paris där gängvåldet är vardagsmat. Man får uppleva hur svårt det är att finna sin plats i ett land där man varken kan språket eller seder och bruk.
En scen som berörde mig starkt var när flickan var i skolan för att skrivas in och lärarinnan frågar varför hon inte gått i skola tidigare. Flickan berättar försiktigt att skolan bränts ner och på frågan om vem som gjort det kom svaret: regeringen. När hennes "föräldrar" i nästa scen går ut från skolan frågar dom sig varför lärarinnan blev så upprörd. Regeringar brukar väl bränna ner skolor...
Kultur för alla
Det bästa med filmfestivalen är blandningen. Vi skrattar och gråter och får klumpar i magen likväl som att vi vandrar ut från biosalongen med leenden i våra ansikten.
Helena Bergström berörde i sin intervju vad är fint och vad är fult i kulturens tecken? Hon menade att målet är att beröra och roa och precis det lyckades den första filmfestivalsdagen med.
Jag är nöjd med kvällen och nöjd med att vi har hela sex dagar kvar!
/ Jessica