/// Gemenskap

Gemenskap

Förra inlägget blev väl dystert kan tyckas.
Det är väl Livet som gör sig påmint ibland och kanske än mer när man ser filmer i mängd och huvudet blir så där fyllt av bomull och blixtrar.

Kommer det sen upp en nyhetsflash på mobilen som talar om att en av mina största förebilder och idol somnat in för gott...ja, då kan det bli lite för mycket.
För mycket bomull och blixtrar.

Älskar Dig, Älskar Dig Alltid

”All the world's a stage, and all the
men and women merely players:
they have their exits and their
entrences; and one man in his
time plays many parts, his acts
being seven ages.”

As You Like It
William Shakespeare

Vilken tur

Vilken tur att det är filmfestival ändå, just nu.

För det är nu man behöver prata.
Nu man behöver sitta tysta.
Nu man behöver gemenskap.
Tillsammans på vårt teatergolv.

Filmfestivaler handlar om just gemenskap. Gemenskap i filmerna, med publiken, i den ringlande kön in och ut från salongen, med skådespelarna – ja, allt är en stor gemenskap.

Tack alla ni som köper biljetter! Tack alla som jobbar ideelt! Tack alla som stannar upp och pratar! Tack för allt sällskap! För alla skratt! För fikat! För tappade popcorn på ett biogolv! För kramar! Och tack till alla jag aldrig pratat med tidigare men som jag just under festivalen utbyter några ord med!

Ja så är Livet! Vi råder inte. Bestämmer inte. Och ändå är vi med på teatergolvet.
Och gör helt enkelt så gott vi kan!
Även korparna...

/ Jessica