/// Filmfestival 2016 invigd

Filmfestival 2016 invigd

Till ett bröllop ska man ha något nytt, något gammalt, något lånat och något blått. Till filmfestivalen är det lite samma. Hur menar jag? Jo:
Det mesta ska vara sig likt. Igenkänningen ska vara stor. Det är lite gammalt och lite lånat, i positiv bemärkelse!
Nytt för i år var dörren in till tältet. Något nytt, och så bra! Värmen stannar och vi kliver verkligen, fysiskt in i filmfestivalen värd.
Sen var det kvar det blå...blue...melankolisk, deppig, dyster

Första filmen

Fyren mellan haven
En film med vackra naturskildringar. Jag älskar havet och vinden och här fick jag allt det, och lite till. Underbart.
Kameravinklarna var dock emellanåt så närgångna att jag kände andedräkten från skådespelarna. Kanske inte det bästa valet i alla scener...
Första timmen var mycket natur, mycket vackert, mycket vind och hav. Mycket lång.

Själva storyn

Som nybliven mormor ville jag hoppa in i filmen och ruska om dom vuxna. Jag var arg på dom. Jag höll för ögonen och blundade i vissa episoder.
Så här efteråt är jag mest blue...lämnad med en känsla av total melankoli.

Val i Livet

Alla våra val får konsekvenser är innebörden av filmen.
Vad är äkta och vad är falskt? Hur mycket påverkar vår omgivning, våra värderingar och våra upplevelser valen vi gör? Vissa val gör vi för att glädja andra och andra val för att skydda våra nära och kära. Ibland får våra val oanade konsekvenser och någon blir sårad så till den milda grad att det inte går att läka. Ibland går inte konsekvensen, av valet, att ana förrän långt senare och då lämnas vi med summeringen:
Alla val kan aldrig göras ogjorda.

Invigningen

Precis som med ett bröllop så är det högtidligt och fest.
Sen kommer tiden efter när allt landar och bearbetas.
Denna film måste få sjunka in. Få landa. Få bearbetas.
Jag tror att jag nog kommer att beröra den igen under veckan, i mina blogginlägg.
Just nu vill jag BaraVara...melankolisk...

/ Jessica