/// Det bästa inlägget jag skrivit...

Det bästa inlägget jag skrivit...

Att blogga kräver engagemang. Att blogga är lite blod, svett och tårar. Att blogga är jättekul.

Kanske den bästa någonsin

Igår kväll var jag så upprymd och hade så många känslor som ville skriva ner sig att jag förmodligen skrev den bästa bloggen jag någonsin skrivit, efter att ha sett filmer.
När jag var klar och läst igenom denna, snudd på, perfekta blogg tryckte jag som alltid på spara. Det som hände därefter önskar jag ingen. Programmet jag skriver i stängde ner sig och när jag startade upp igen fanns inget kvar. Inget, inget, inget! Inte ett endaste ord! Av, kanske den bästa, filmbloggen jag någonsin skrivit.
Vad jag gjorde?
Jag ställde mig i duschen, grät stora tårar och gick sen och la mig.
Det blev ingen blogg igår...

Sammandrag ett

Första filmen jag såg igår, Our Last Tango, kan mycket väl komma att bli denna filmfestivals stora, oväntade WOW!
Tango handlar om tragedi, svek och bitterhet och filmen är som en hel tangotext. Fast ändå hoppfullt positiv och med känslor som kommer fram helt underbart i dansen.
Det är María Nieves syn på hennes och Juan Carlos Copes liv tillsammans som berättas för oss. Ett dansliv som hållit i 50 år och där María i slutet av filmen reser sig, eller snarare dansar, som en fågel Fenix.
Dom är båda dryga 80 år och dansar med den lätthet som deras kroppar fortfarande var 25.
Ingen bitterhet visar hon utan Marías ord i filmen genomsyrar allt:
-Om jag dog och föddes på nytt så skulle jag göra om allting.
Åh, vad jag önskar att mina ord från igår fanns kvar...

Sammandrag två

Andra filmen var kostymdramat Love and Friendship som handlar om Lady Susan.
En brevnovell skriven av Jane Austen.
Varningsklockorna borde ringt högre för ”klänningsfilmer” är inte min favorit. Inte denna heller.
Flyktig lätt ironi och en besk humor med underliggande allvar kan sammanfatta innehållet och orden var många, många.
Det var gods, trädgårdar, tjusiga miljöer a la tidigt 1800-tal, frasiga klänningar och håruppsättningar värda en drottning men det hjälpte inte.
Not my cup of tea

WOW

Jaha, då har jag skrivit om filmerna igår då. Känns som om jag inte är klar men inser att bättre än så här blir det inte. Förlåt! Om jag nu kan be om förlåtelse när det var programmet som inte behagade vara stabilt. Nåväl, en man som tolkat Jane Austen kan i mina ögon och öron kvitta medan en dansfilmsdokumentär med tango som huvudingrediens troligen är 2016 års WOW!



/ Jessica