8 april / 2017
Nu fortsätter vi leva
Ibland står tiden stilla och jag håller andan.Ibland rusar tiden förbi så snabbt att den fullkomligt tar andan ur mig.
Ibland är inte ofta men...
Ibland är FÖR ofta.
Omänskligt grymt
Att sitta i lilla Skara och knappa meddelanden på telefonen.
Att hålla andan tills det kommer ett:
-Vi är okej!
Så många
Alla som chockades av den extraordinära händelsen i vår huvudstad.
Alla som drabbades, både direkt och indirekt.
Jag känner med ALLA
Ljusglimtar
Jag vill hitta det positiva
Jag vill fokusera på det fina
Vi Oss TillSammans
Dela med
Mannen som fixade hårt bröd, kaffe och vatten och ställde sig ute på trottoaren så att människor fick möjligheten att stanna upp och få sig lite till livs
Öppna upp
Alla dessa underbara människor som öppnade upp sina gym, fik och hem för människor som inte kunde ta sig till sitt eget hem
Trafik
Bilar som rullade och kördes helt osjälviskt i skytteltrafik för att människor skulle få en möjlighet att ta sig hem
Alla som måste
Poliser, säpo, myndigheter och politiker som höll en god ton och inte skrämdes med sin information
Middagsmat
Mathandlare som skrev ut sitt telefon-nummer så barn, vars föräldrar var kvar innanför avspärrningarna, kunde komma och hämta eller till och med få mat hem
Komma hem
Mamman som kämpat en hel dag för att ta sig hem till sina barn och möts i dörren av:
-Mamma du sprängdes inte!
Livet
Nu fortsätter vi!
Med joggingturen utmed vattnet
Med fika på stan med vänner
Med restaurangbesök med släkten
Med teater och bio med kärestan
Med sportevenemang med barnen
Nu fortsätter vi!
Leva!
/ Jessica